Sverige har under de senaste decennierna genomgått en omvälvande utveckling när det gäller försvar och beredskap. I denna artikel kommer vi att utforska begreppet totalförsvar, dess betydelse och varför det återigen är aktuellt i dagens föränderliga värld. Vi kommer även att granska relevanta lagar, regler och författningar, samt beredningar som påverkar Sveriges totalförsvar.
Totalförsvaret: En Sammanvävning av Militär och Civil Verksamhet
Totalförsvaret utgör en central del av Sveriges nationella säkerhetsstruktur. Enligt 1 § i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap är totalförsvaret “den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.” Det omfattar både militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).
Bakgrunden till Totalförsvarets Återkomst
Men varför är det nu så viktigt att tala om och återupprätta totalförsvaret? Svaret på den frågan ligger i den föränderliga och osäkra säkerhetsmiljön i Sveriges närområde och globalt.
Försvarsberedningen har vid två tillfällen konstaterat att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Detta grundar sig på flera faktorer:
- Säkerhetspolitisk Försämring: Situationen i Sveriges närområde har försämrats avsevärt. Rysslands handlingar, inklusive kriget mot Ukraina och annekteringen av Krim, har utmanat den europeiska säkerhetsordningen och stridit mot FN:s våldsförbud.
- Militära Handlingar: Rysslands militära handlingar i Georgien 2008 och i Syrien sedan 2015 samt detn pågående fullskaliga invasionen av Ukraina som påbörjades 2014 har visat en vilja att använda militära medel för att nå sina politiska mål både inom och utanför Europa.
- Osäkerhet om Transatlantisk Länk: Samtidigt som de regionala hoten ökar, uppstår osäkerhet om den transatlantiska länken. Det är oklart hur USA kommer att förhålla sig säkerhetspolitiskt till Europa, och detta skapar ytterligare osäkerhet i regionen.
- Sveriges Geografiska Läge: Sverige befinner sig geografiskt mellan NATO och Ryssland, vilket gör landet till en potentiell intressant måltavla för aktörer som vill utvidga sin intressesfär.Den svenska Nato ansökan riskerar att båda göra militärgeografin både mer och mindre intressant ur ett motståndarperspektiv.
En Ny Inriktning för Sveriges Försvarspolitik
Mot bakgrund av dessa säkerhetsutmaningar och osäkerheter fattade Sveriges riksdag i juni 2015 ett beslut om en ny inriktning för landets försvarspolitik för perioden 2016–2020. De två centrala delarna i beslutet var att förbättra Försvarsmaktens krigsduglighet och att upprätta ett totalförsvar. Det sistnämnda är särskilt viktigt för att säkerställa landets förmåga att hantera en allvarlig säkerhetspolitisk kris och krig.
Relevanta Lagar, Regler och Författningar
För att förstå totalförsvarets ramverk och krav är det viktigt att granska de relevanta lagar, regler och författningar som styr det. Bland de mest betydelsefulla ingår:
- Lagen om totalförsvar och höjd beredskap (1992:1403): Denna lag fastställer grundläggande principer för totalförsvaret och beredskapen, inklusive definitionen av totalförsvaret och de olika nivåerna av beredskap.
- Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 (Ds 2017:66): En central beredning som fastställer inriktningen och målen för totalförsvaret och det civila försvaret under perioden 2021–2025. Den innefattar strategiska riktlinjer för att öka Sveriges motståndskraft mot olika säkerhetshot.
- Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025 (Ds 2019:8): En annan viktig beredning som fokuserar på säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret under samma period. Den innehåller vägledning för att förstärka Sveriges försvarsförmåga.
Vilka Berörs av Totalförsvarssatsningen?
Totalförsvaret är en nationell angelägenhet som engagerar hela samhället. Det omfattar statliga myndigheter, regioner, kommuner, företag och frivilliga organisationer. Alla berörs och har en roll att spela i att säkerställa Sveriges beredskap och förmåga att hantera allvarliga säkerhetspolitiska kriser och krig.
Totalförsvarsplaneringen utgår från:
- Riksdagens Beslut: Det övergripande ramverket för totalförsvaret fastställs av riksdagen.
- Regeringens Direktiv: Regeringen ger direktiv och mål för att uppnå totalförsvarets syften.
- Bevakningsansvariga Myndigheter: Dessa myndigheter har specifika ansvar och uppgifter i kriser och höjd beredskap och spelar en nyckelroll i totalförsvarsplaneringen.
- Kommuner och Regioner: De har ansvar för att planera och hantera extraordinära händelser och höjd beredskap inom sina geografiska områden.
- Företag: Näringslivet, inklusive företag inom viktiga sektorer som energi, transport och kommunal service, har en skyldighet att delta i totalförsvarsplaneringen och bidra med information och resurser.
Skillnaden mellan Krisberedskap och Krig
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan krisberedskap och krig. Under krisberedskap står vi inför olika utmaningar och hot, men det finns ingen aktiv angripare. Vid ett krig befinner vi oss i en situation där vårt lands självständighet och överlevnad hotas av en angripare med en tydlig plan för att besegra oss. Det är då som totalförsvarets alla resurser och åtgärder måste mobiliseras för att säkerställa Sveriges överlevnad.
Sammanfattning
Totalförsvaret är mer än bara militär verksamhet. Det är en sammanvävning av militära och civila resurser och åtgärder som syftar till att förbereda Sverige för krig och allvarliga säkerhetspolitiska kriser. Den osäkra säkerhetsmiljön och de förändrade geopolitiska förhållandena har gjort att totalförsvaret återigen är aktuellt. Genom relevanta lagar, regler och författningar samt noggrann planering och samarbete mellan olika aktörer strävar Sverige efter att öka sin motståndskraft och förmåga att hantera dessa utmaningar och hot. Totalförsvaret är en nationell angelägenhet som engagerar hela samhället och kräver beslutsamhet och samordning på alla nivåer.
