Sveriges strategiska förberedelser för kriser och krig

Sverige har under de senaste decennierna genomgått en betydande förändring inom försvar och beredskap. Denna artikel utforskar begreppet totalförsvar och varför det är aktuellt idag. Vi granskar också relevanta lagar och regler samt beredningar som påverkar Sveriges totalförsvar.

Totalförsvaret: Militär och Civil Verksamhet i Kombination

Totalförsvaret är en central del av Sveriges säkerhetsstruktur. Enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap är totalförsvaret “den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.” Det omfattar både militärt och civilt försvar.

Varför Totalförsvaret Återigen Är Viktigt

Totalförsvaret är åter aktuellt på grund av den föränderliga säkerhetsmiljön. Försvarsberedningen har konstaterat att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas. Detta beror på flera faktorer:

• Säkerhetspolitisk Försämring: Rysslands handlingar, som kriget mot Ukraina och annekteringen av Krim, har påverkat den europeiska säkerhetsordningen.
• Militära Handlingar: Rysslands militära insatser i Georgien och Syrien visar en vilja att använda militära medel för politiska mål.
• Osäkerhet om Transatlantisk Länk: Osäkerhet kring USA

  säkerhetspolitiska hållning skapar ytterligare osäkerhet.

• Sveriges Geografiska Läge: Sverige, mellan NATO och Ryssland, kan bli en intressant måltavla för aktörer som vill utvidga sin intressesfär.

Ny Försvarspolitik

I juni 2015 beslutade Sveriges riksdag om en ny försvarspolitik för perioden 2016–2020. Fokus ligger på att förbättra Försvarsmaktens krigsduglighet och upprätta ett totalförsvar. Detta är avgörande för att hantera allvarliga säkerhetspolitiska kriser och krig.

Relevanta Lagar och Regler

För att förstå totalförsvaret måste vi granska relevanta lagar och regler:

• Lagen om totalförsvar och höjd beredskap (1992:1403): Fastställer principer för totalförsvaret och beredskapen.
• Motståndskraft (Ds 2017:66): Inriktning och mål för totalförsvaret och civilt försvar 2021–2025.
• Värnkraft (Ds 2019:8): Säkerhetspolitik och militärt försvar under samma period.

Berörda Parter

Totalförsvaret engagerar hela samhället, inklusive statliga myndigheter, regioner, kommuner, företag och frivilliga organisationer. De olika aktörerna har roller i att säkerställa Sveriges beredskap och förmåga att hantera kriser.

• Riksdagens Beslut: Fastställer ramverket för totalförsvaret.
• Regeringens Direktiv: Ger mål för totalförsvarets syften.
• Bevakningsansvariga Myndigheter: Har specifika uppgifter under kriser.
• Kommuner och Regioner: Ansvarar för att hantera extraordinära händelser.
• Företag: Måste delta i totalförsvarsplaneringen och bidra med resurser.

Krisberedskap vs. Krig

Det är viktigt att skilja mellan krisberedskap och krig. Krisberedskap handlar om att hantera hot utan aktiv angripare. Krig innebär att landets självständighet hotas av en angripare. Totalförsvaret måste mobiliseras för att säkerställa Sveriges överlevnad i krig.

Sammanfattning

Totalförsvaret är mer än militär verksamhet. Det omfattar både militära och civila resurser och åtgärder för att förbereda Sverige för krig och allvarliga kriser. Den osäkra säkerhetsmiljön har gjort totalförsvaret åter aktuellt. Genom relevanta lagar och regler samt noggrann planering strävar Sverige efter att öka sin motståndskraft och hantera hot. Totalförsvaret är en nationell angelägenhet som kräver samordning och beslutsamhet på alla nivåer.