Krisledning enligt ISO 23000:2018 och svenskt regelverk
Apologic är experter på att hjälpa företag med att bli starkare när det gäller att hantera kriser. Vi utgår ifrån ISO 23000:2018 för att säkerställa att företag och organisationer är väl förberedda för alla slags problem och kan hantera dem på bästa sätt.
Varför Krisledning enligt ISO 23000:2018-standard?
Krisledning handlar om att vara redo för svåra situationer. ISO 23000:2018-standarden hjälper företag att förutse och planera för problem. Det innebär att de kan undvika farliga situationer och vara bättre förberedda om något går fel. Dessutom främjar standarden interoperabilitet mellan olika verksamheter, vilket är viktigt i samarbete med andra organisationer.
Hur Apologic hjälper er
Vi gör det enkelt för företag att följa ISO 23000:2018-standarden och vara interoperabla med andra verksamheter. Vårt arbete inkluderar:
- Att hitta Risker: Vi hjälper företagen att se vilka problem som kan uppstå.
- Att planera: Vi hjälper företagen att göra planer för att lösa problemen och hålla verksamheten igång.
- Träning: Vi utbildar företagens personal så att de vet vad de ska göra om något går fel.
- Lära av Erfarenhet: Efter varje övning eller riktig händelse ser vi vad som fungerade och vad som inte gjorde det, så att företagen kan bli ännu bättre nästa gång.
Fördelarna med att Använda vår tjänst
När företag jobbar med oss och följer ISO 23000:2018-standarden får de flera fördelar:
- Mindre Risk: Genom att tänka på och förbereda sig kan företag undvika farliga situationer.
- Bättre Verksamhet: Våra planer hjälper företag att fortsätta jobba även om något går fel.
- Snabb Reaktion: Efter träning är företagens personal redo att agera om en kris inträffar.
- Lärande: Vi ser vad som fungerar och vad som inte gör det, så företag kan bli bättre över tid.
Krisledning enligt ISO 23000:2018-standarden är nyckeln till att ha kontroll även när saker går fel och för att vara interoperabel med andra organisationer. Vi hjälper företag att använda denna standard på bästa sätt och skapa en tryggare och mer samarbetsvillig framtid för sina verksamheter.
I en värld som ständigt förändras med teknologiska framsteg, klimatutmaningar och globala kriser, är det av största vikt att organisationer kan identifiera, utvärdera och hantera risker och sårbarheter. I Sverige har detta blivit en central del av det nationella och organisatoriska beredskapsarbetet, och det regleras genom lagar och föreskrifter.
Svenskt regelverk
Enligt svenska lagar och förordningar krävs det att alla statliga myndigheter, kommuner och regioner genomför risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Syftet med dessa analyser är att:
- Skapa Underlag för Beslut: RSA fungerar som avgörande beslutsunderlag för högre ledning och verksamhetsansvariga, vilket möjliggör välgrundade beslut i krissituationer.
- Kommunicera Risker: Resultaten från RSA-arbetet används för att effektivt kommunicera risker till allmänheten och organisationens personal, vilket ökar medvetenheten och beredskapen.
- Planera för Samhället: RSA-resultaten används för samhällsplanering och utveckling, vilket säkerställer att samhället är bättre förberett på extraordinära händelser.
- Nationell Risk- och Sårbarhetsbedömning: Alla RSA:er sammanställs för att skapa en nationell bild av hot, risker, sårbarheter och förmåga i den återkommande nationella risk- och sårbarhetsbedömningen (NRSB).
Enligt NRSB används resultatet för att fatta beslut som påverkar Sveriges civila beredskap, användningen av medel i anslag 2:4 Krisberedskap samt inriktningen för övning och utbildning. Bevakningsansvariga myndigheter samt vissa myndigheter utpekade av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) måste rapportera en sammanfattning av sin RSA till MSB och regeringskansliet vartannat år.